Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘tävling’

(For English verison, scroll down)

Av nyfikenhet (trots mitt ointresse för sport) läste jag en artikel på Aftonladets sportsidor om ”världens sämsta OS-land”, som tydligen är Indien. Fastän landet har 1.2 miljarder invånare (och är därmed det näst folkrikaste landet i världen) har man hittills endast en gång vunnit individuellt guld, vilket var i Peking 2008 och av luftgevärsskytten Abhinav Bindra. Utöver det har det indiska herrlaget i landhockey tagit hem åtta OS-guld genom tiderna, men det senaste var 1980 (landhockey är Indiens traditionella nationalsport, trots att cricket är i särklass den största idrotten i landet).
 
I artikeln tar man upp fem faktorer som folk använder till att förklara Indiens svårigheter med att vinna guld: politik, psykologi, tradition, resurser och cricket.
 
Det som fångade mitt intresse var faktor nr 2, psykologi. I artikeln står ”Ett land med en OS-mästare på hundra år har en nedärvd brist på kunskap om det här med att vinna. I Indien är det en accepterad sanning att deras idrottare saknar rätt sorts cyniska instinkt för att kunna hävda sig.”
 
För mig är detta fantastiskt. På ett positivt sätt. Vad underbart med ett folk som ”saknar /…/ cynisk instinkt”!
 
Om man känner mig, så vet man att jag inte alls gillar att tävla. Spela ingen roll vad det gäller. Därför har det alltid känts lite orättvist att leva i en värld/samhälle där tävling är en förutsättning för många saker, där det uppskattas och hyllas att vara tävlingsinriktad istället för att tänka som jag gör: ”måste någon alltid vara bäst/först?” Jag kan till viss del förstå ett tävlingsinriktat sinne, att vissa är födda till att känna lockelsen att jaga hundradelars sekunder eller milimetrar – särskilt de som söker att slå sina egna rekord. Men jag kan inte ta till mig den ”cyniska instinkten”.
 
Till min stora lättnad är tävlande inte en del av attraktionslagen. Utdrag ur boken ”Hemligheten” av Rhonda Byrne:
 
”Tävling är en form av separation. När du har tankar om konkurrens kommer det från en mentalitet som kretsar kring brist, som att du säger att det finns en begränsad tillgång. Du säger att det inte finns tillräckligt för alla, så vi måste tävla och konkurrera för att få saker. Pga attraktionslagen kommer du att via konkurrens attrahera många människor, omständigheter och tillfällen att konkurrera med dig i varje aspekt av ditt liv.”
 
Indien kanske inte vinner OS-guld, men i mina ögon är det något att beundra att ett helt folk saknar den ”cyniska instinkten” att konkurrera. Kanske gäller detta endast inom sporten, men må så vara.

För att komma med ett citat (JA, IGEN!) från ytterligare en av mina favoriter:
 
”En person som vet priset på allt och inte värdet av något.”
Ur Oscar Wilde’s pjäs ”Lady Windermere’s Fan”, act III, Lord Darlingtons svar på frågan ”vad är en cyniker?”
 
 
 
 
Out of curiosity (despite my lack of interest in sports) I read an article on the sportspages of a Swedish evening paper about ”the world’s worst country at the Olympics”, which apparantly is India. Although the country has 1.2 billion people (and is thereby the second most populated country in the world) they have so far only once won an individual gold at the Olympics, which was in Beijing 2008 and by shooter Abhinav Bindra. In addition to that the Men’s Field Hockey Team has won eight Olympic gold medals through the years, but the last one was in 1980 (field hockey is India’s traditional national sport, even though cricket is by far the biggest sport in the country).
 
In the article, five factors are mentioned that people use to explain India’s trouble at winning gold: politics, psychology, tradition, resources and cricket.
 
What caught my eye was factor # 2, psychology. In the article it says ”A country with one Olympic champion in one hundred years has a hereditary lack of knowledge regarding winning. In India it is an accepted truth that their athletes lack the right kind of cynical instinct to be able to assert themselves”.
 
To me this is fantastic. In a positive way. How wonderful with a people who ”lack /…/ cynical instinct”!
 
If you know me, you know that I do not like to compete. Doesn’t matter what it’s about. Therefore it’s always felt a little unfair to be living in a world/society where competition is a prerequisite in many areas, where it is appreciated and celebrated to be competitive, rather than to think like I do: ”does someone always have to be the best/first?” I can to a degree understand a competitive mind, that some people are born to feel the appeal to hunt for hundredth of a second or inches – especially those who try to beat their own records. But I can’t assimilate to the ”cynical instinct”. 
 
To my great relief competition is not a part of the Law of Attraction. Excerpt from the book ”The Secret” by Rhonda Byrne:
 
”Competition is a form of separation. First, when you have thoughts of competition, it is coming from a lack mentality, as you are saying there is a limited supply. You are saying there is not enough for everybody, so we have to compete and fight to get things. By the law of attraction, as you compete you will attract many people, circumstances, and events to compete against You in every single aspect of your life.”
 
India may not win Olympic gold medals, but in my eyes there is something to admire when a whole people lacks the ”cynical instinct” to compete. Perhaps it’s only in sports, but so be it.
 
To add a quote (YES, AGAIN!) from another of my favorites: ”A man who knows the price of everything but the value of nothing”. From Oscar Wilde’s play ”Lady Windermere’s Fan”, act III, Lord Darlington’s answer to the question ”what is a cynic?”
 

Read Full Post »

En sak som jag aldrig gillat är kampen mellan könen. Det är bland de mest orättvisa tävlingar som finns och det leder inte till något produktivt. Män och kvinnor har olika fördelar och nackdelar fysiskt, känslomässigt och mentalt – det kan aldrig bli en jämn och rättvis tävling mellan en man och en kvinna.
Dessutom leder det bara till fler motsättningar oavsett vilket kön som vinner.

Det är min totala övertygelse att vi är olika p g a att vi är tänkta att komplettera varandra. Det finns vissa generella egenskaper som det ena könet är bättre på än det andra: män har generellt sett bättre lokalsinne medan kvinnor har bättre minne. Män är fysiskt starkare  medan kvinnor har högre smärttröskel, och så vidare. Det innebär inte att det ena könet är övergripande bättre än det andra. Det innebär att vi har olika förutsättningar, punkt slut. Ingen av könen har rätt att härska över det andra. Ingen av könen har rätt att behandla det andra illa. Och ingen av könen har rätt att nedvärdera det andra p g a det inte är lika snabbt/starkt/smart/[fyll i valfritt adjektiv].

Det gör mig lika upprörd när kvinnor förringar män p g a någon egenskap som är starkare hos kvinnor än män, som när det är ombytta roller. I dagens samhälle i stort är könen inte jämställda, men vi som enskilda individer har faktiskt möjligheten att påverka saken i vardagen genom att ta ett steg tillbaka och fundera på hur man själv ser på det egna och det motsatta könet och hur det uttrycker sig. T ex, ”hackar jag på min man för att han har sämre minne än jag?” eller ”häcklar jag min fru för att hon inte hittar lika lätt i stan som jag?” osv.
Vem vet vad det kan leda till?

 

One thing that I’ve never approved of is the battle between the sexes. It is one of the most unfair competitions there is and it does not lead to anything productive. Men and women have different advantages and disadvantages physically, emotionally and mentally – there can never be an even and fair contest between a man and a woman.
Furthermore it only leads to more antagonism regardless of which of the sexes wins.

It is my total conviction that we are different because we are meant to complement each other. There are certain general qualities that one of the sexes is better at than the other: men generally have better sense of direction while women have a better memory. Men are physically stronger while women have a higher pain threshold, and so on. It does not mean that one of the sexes is overall better than the other. It means that we have different prerequisites, end of. None of the sexes has the right to rule over the other. None of the sexes has the right to mistreat the other. And none of the sexes has the right to belittle the other because it is not as fast/strong/smart/[fill in adjective of choice].

It makes me just as upset when women diminish men due to some quality that is stronger in women than in men, as it does vicce versa. In today’s society the sexes are not equal, but as seperate indivivuals we actually have the opportunity to affect the cause in our everyday life by taking a step back and think about how you look at your own and the opposite sex and how that is manifested. E.g. ”do I pick on my husband because he doesn’t remember as much as I do?” or ”do I goad my wife because she can’t find her way in town as easily as I do?” and so on.
Who knows what it could lead to?

Read Full Post »