Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘LoA’

(For English verison, scroll down)

Av nyfikenhet (trots mitt ointresse för sport) läste jag en artikel på Aftonladets sportsidor om ”världens sämsta OS-land”, som tydligen är Indien. Fastän landet har 1.2 miljarder invånare (och är därmed det näst folkrikaste landet i världen) har man hittills endast en gång vunnit individuellt guld, vilket var i Peking 2008 och av luftgevärsskytten Abhinav Bindra. Utöver det har det indiska herrlaget i landhockey tagit hem åtta OS-guld genom tiderna, men det senaste var 1980 (landhockey är Indiens traditionella nationalsport, trots att cricket är i särklass den största idrotten i landet).
 
I artikeln tar man upp fem faktorer som folk använder till att förklara Indiens svårigheter med att vinna guld: politik, psykologi, tradition, resurser och cricket.
 
Det som fångade mitt intresse var faktor nr 2, psykologi. I artikeln står ”Ett land med en OS-mästare på hundra år har en nedärvd brist på kunskap om det här med att vinna. I Indien är det en accepterad sanning att deras idrottare saknar rätt sorts cyniska instinkt för att kunna hävda sig.”
 
För mig är detta fantastiskt. På ett positivt sätt. Vad underbart med ett folk som ”saknar /…/ cynisk instinkt”!
 
Om man känner mig, så vet man att jag inte alls gillar att tävla. Spela ingen roll vad det gäller. Därför har det alltid känts lite orättvist att leva i en värld/samhälle där tävling är en förutsättning för många saker, där det uppskattas och hyllas att vara tävlingsinriktad istället för att tänka som jag gör: ”måste någon alltid vara bäst/först?” Jag kan till viss del förstå ett tävlingsinriktat sinne, att vissa är födda till att känna lockelsen att jaga hundradelars sekunder eller milimetrar – särskilt de som söker att slå sina egna rekord. Men jag kan inte ta till mig den ”cyniska instinkten”.
 
Till min stora lättnad är tävlande inte en del av attraktionslagen. Utdrag ur boken ”Hemligheten” av Rhonda Byrne:
 
”Tävling är en form av separation. När du har tankar om konkurrens kommer det från en mentalitet som kretsar kring brist, som att du säger att det finns en begränsad tillgång. Du säger att det inte finns tillräckligt för alla, så vi måste tävla och konkurrera för att få saker. Pga attraktionslagen kommer du att via konkurrens attrahera många människor, omständigheter och tillfällen att konkurrera med dig i varje aspekt av ditt liv.”
 
Indien kanske inte vinner OS-guld, men i mina ögon är det något att beundra att ett helt folk saknar den ”cyniska instinkten” att konkurrera. Kanske gäller detta endast inom sporten, men må så vara.

För att komma med ett citat (JA, IGEN!) från ytterligare en av mina favoriter:
 
”En person som vet priset på allt och inte värdet av något.”
Ur Oscar Wilde’s pjäs ”Lady Windermere’s Fan”, act III, Lord Darlingtons svar på frågan ”vad är en cyniker?”
 
 
 
 
Out of curiosity (despite my lack of interest in sports) I read an article on the sportspages of a Swedish evening paper about ”the world’s worst country at the Olympics”, which apparantly is India. Although the country has 1.2 billion people (and is thereby the second most populated country in the world) they have so far only once won an individual gold at the Olympics, which was in Beijing 2008 and by shooter Abhinav Bindra. In addition to that the Men’s Field Hockey Team has won eight Olympic gold medals through the years, but the last one was in 1980 (field hockey is India’s traditional national sport, even though cricket is by far the biggest sport in the country).
 
In the article, five factors are mentioned that people use to explain India’s trouble at winning gold: politics, psychology, tradition, resources and cricket.
 
What caught my eye was factor # 2, psychology. In the article it says ”A country with one Olympic champion in one hundred years has a hereditary lack of knowledge regarding winning. In India it is an accepted truth that their athletes lack the right kind of cynical instinct to be able to assert themselves”.
 
To me this is fantastic. In a positive way. How wonderful with a people who ”lack /…/ cynical instinct”!
 
If you know me, you know that I do not like to compete. Doesn’t matter what it’s about. Therefore it’s always felt a little unfair to be living in a world/society where competition is a prerequisite in many areas, where it is appreciated and celebrated to be competitive, rather than to think like I do: ”does someone always have to be the best/first?” I can to a degree understand a competitive mind, that some people are born to feel the appeal to hunt for hundredth of a second or inches – especially those who try to beat their own records. But I can’t assimilate to the ”cynical instinct”. 
 
To my great relief competition is not a part of the Law of Attraction. Excerpt from the book ”The Secret” by Rhonda Byrne:
 
”Competition is a form of separation. First, when you have thoughts of competition, it is coming from a lack mentality, as you are saying there is a limited supply. You are saying there is not enough for everybody, so we have to compete and fight to get things. By the law of attraction, as you compete you will attract many people, circumstances, and events to compete against You in every single aspect of your life.”
 
India may not win Olympic gold medals, but in my eyes there is something to admire when a whole people lacks the ”cynical instinct” to compete. Perhaps it’s only in sports, but so be it.
 
To add a quote (YES, AGAIN!) from another of my favorites: ”A man who knows the price of everything but the value of nothing”. From Oscar Wilde’s play ”Lady Windermere’s Fan”, act III, Lord Darlington’s answer to the question ”what is a cynic?”
 

Read Full Post »

Fastän jag inte har kommit väldigt långt i lyssnandet av dr Robert Anthonys ljudbok ”Beyond positive thinking” så måste jag ändå rekommendera den. Det tycks mig som om han är väldigt duktig på att förklara, han ger bra exempel och metaforer för att hjälpa en att förstå och det är inte mycket ”runt omkring”-prat, utan mer rakt på sak.

Det kliade i mig att få skriva om vad han säger om lidande. Följande är min översättning av hans skrivna ord.

”Har du någonsin undrat varför de flesta förväntar sig att det värsta ska hända och varför vi lider så mycket? Lidandet är det utbyte vi får av att känna oss eländiga för att kunna vara lyckliga. (Suffering is the payoff that we get for being miserable in order to be happy.) Det är ett enormt utbyte att känna sig bedrövad och tvingas lida. Lidandet är ett socialt accepterat beteende. Det är t o m uppmuntrat! Kanske är ditt hela trossystem baserat på det. Har du någonsin märkt hur eländiga vissa av våra kärlekssånger är, som ”The worst you ever gave me was the best I ever had”. De populäraste gratulationskorten är de som har ett ensamt träd eller en enda fågel på dem och de populäraste kärlekssångerna är de sånger som handlar om ensamhet.”

Dr Anthony fortsätter på ett annat ställe i boken:

”Det är intressant att i vårt samhälle så är det helt okej att spendera $50 000 på en hjärtattack, men vad skulle folk säga om du spenderade den summan på att bara ha roligt? De skulle tycka att du var galen och de skulle förmodligen bli förnärmade av det. Det verkar som om vi har blandat ihop våra prioriteringar. Kanske om vi spenderade $50 000 på att ha kul så skulle vi inte ha så många hjärtattacker! Tänk på det! Att ha roligt är abnormt, men att ha det smärtsamt är normalt.”

 

När dr Anthony nämnde hur våra kärlekssånger ofta handlar om lidande, då tänkte jag på något Joe Vitale skrev i The Attractor Factor” om de övertygelser vi alla har om vad som sker omkring oss. En del av dessa kommer från vår barndom, då man var öppen till allt och absorberade allt utan att förstå eller ifrågasätta.

”Andra övertygelser kommer från vår kultur självt. Jag satt i en biosalong bara idag, förklarandes för en vän hur vi kan medvetet välja nya övertygelser, när via högtalarna spelades låten ”It aint easy”. Den fortsatte att upprepa samma ord ”it ain’t easy, it ain’t easy, it ain’t easy”. Låten följdes av Rolling stones klassiker “You can’t always get what you want”. Min vän och jag började skratta, vi märkte att den kulturella hjärntvätten var i full fart. Tyvärr verkade ingen annan i biosalongen inse att de programmerades med begränsande övertygelser.”  

 Joe fortsätter:

”En del människor säger att du ljuger för dig själv när du kungör en intention som inte gått i uppfyllelse än. Mitt motargument är att du redan ljuger för dig själv. Att säga ”jag är alltid pank” är en lögn. Det är en övertygelse som orsakar din nuvarande verklighet. Det verkar vara sanningen men det är bara ett påstående ingjuten med energi som du väljer att tro är verkligt. Så länge som du håller fast vid det så kommer det att vara verkligt. Du kommer att fortsätta att attrahera situationer som bevisar det för dig. Men övertygelsen är vad som orsakar attraktionen och den övertygelsen är en lögn.”

Något att tänka på idag kanske? Och imorgon. Vad är dina övertygelser? Och är de sanna? Är de verkliga?

Read Full Post »