Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for september, 2013

(Scroll down for English version)

Om du har för avsikt att se filmen ”Berättelsen om Pi” – sluta läs nu!

Det var visserligen ett tag  sedan jag såg filmen men dess slutkläm har inte lämnat mig utan jag tänker på den då och då, särskilt när det kommer tankar kring min egen övertygelse och tro och om vad det innebär för mitt liv och tillvaro.

”Berättelsen om Pi” handlar om den indiske pojken Piscine Molitor ”Pi” Patel som utforskar andlighet och religion sedan barnsben. När han förlorar sin familj under ett skeppsbrott överlever han i 227 dagar i och omkring en livbåt tillsammans med en bengalisk tiger kallad Richard Parker(!).  Till en början delas båten även med en hyena, en skadad zebra och en orangutang. Snart dödar hyenan zebran och därefter orangutangen, bara för att själv få sätta livet till när tiger dödar hyenan och äter upp den. Pi skapar en liten flotte som han binder till livbåten och försöker allteftersom att komma överens med Richard Parker. Under sina dagar på havet försöker han överleva på fisk och regnvatten, men blir till slut blind och kan inte längre fiska. Pi räddas av att de hamnar på en ö byggd av alger och som är bebodd av surikater. Men när han inser att ön är köttätande flyr han.
I slutändan driver Pi upp på en strand i Mexiko och är därmed räddad.

Då skeppet som gick under var ett japansk skepp intervjuas Pi av två män från det japanska transportministeriet medan han återhämtar sig på ett mexikanskt sjukhus. Pi berättar sin historia om Richard Parker, hyenan, zebran och orangutangen, den köttätande ön bebodd av surikater… naturligtvis tror inte männen från transportministeriet honom.

Pi erbjuder dem då en annan version av historien där han är i livbåten, men istället för att dela båten med djur delas den med skeppets kock, en skadad taiwanesisk sjöman och hans egen mor. Kocken dödar sjömannen och därefter Pis mor. Pi i sin tur dödas kocken och äter av honom…

De japanska männen noterar att det är likheter mellan de två historierna, där hyenan symboliserar kocken, zebran sjömannen och orangutangen hans mor, medan tigern är Pi.

Pi påpekar att ingen av historierna kan bevisas och ingen av dem förklarar varför skeppet gick under. Han frågar männen vilken av historierna de föredrar. De väljer historien med djuren. Pi tackar dem och säger ”och så är det med Gud”.

Filmen är baserad på en bok av Yann Martel som säger att ”Berättelsen om Pi” kan summeras i tre påståenden: Livet är en berättelse – du kan välja din berättelse – en berättelse med Gud är en bättre berättelse.
För mig är detta så självklart – sen jag hittade min egen övertygelse om hur livet fungerar så är livet också bättre. När jag inte hade denna övertygelse var livet jobbigt, utan hopp… Så när jag hör någon säga att de inte förstår hur folk kan tro på en högre makt, oavsett vilken sort de tror på, då tänker jag på ”Berättelsen om Pi”…

 

Life-of-Pi

If you intend to see the movie ”Life of Pi” – stop reading right now!

It’s been a while since I saw the movie but it’s ending hasn’t left me, I think of it now and then, especially when there are thoughts about my own conviction and belief and what it means to my life and existence.

”Life of Pi” is about the Indian boy Piscine Molitor ”Pi” Patel who begins at an early age to explore spirituality and religion. When he loses his family in a ship wreck he survives for 227 days in and around a life boat together with a Bengal tiger called Richard Parker(!).  At first the boat is shared also with a hyena, an injured zebra and an orangutan.  Soon the hyena kills the zebra and then the orangutan, only to be killed by the tiger who also eats it. Pi builds a small raft that he tethers to the life boat and then tries to get along with Richard Parker. During his days at sea he survives on fish and rain water, but eventually becomes blind and weak and no longer able to catch fish. Pi is saved when they come across on a floating island network of algea and inhabited by meerkats. But when he realises that the island is carnivorous he flees.
In the end Pi is washed up on a beach in Mexico and is thereby saved.

Since the ship that went under was Japanese, Pi is interviewed by two officials from the Japanese Ministry of Transport while he is recovering at a Mexican hospital. Pi tells his story about Richard Parker, the hyena, the zebra and the orangutan, the carnivorous island inhabitet by meerkats… naturally the officials don’t believe him.

Pi then offers them another version of the story where he is in the life boat, but instead of sharing it with animals, he shares it with the ship’s cook, an injured Taiwanese sailor and his own mother. The cook kills the sailor and then Pi’s mother. Pi in turn kills the cook and eats of him…

The Japanese officials note that there are similarities between the two stories, where the hyena symbolizes the cook, the zebra the sailor and the orangutan his mother, while the tiger is Pi.

Pi points out that neither of the stories can be proven nor can either explain why the ship went under. He asks the men which of the stories they prefer. They choose the story with the animals. Pi thanks them and says ”and so it goes with God”.

The movies is based on a book by Yann Martel, who says that ”Life of Pi” can be summerized in three statements: Life is a story – you can choose your story  – a story with God is a better story.

To me this is obvious – ever since I found my own conviction of how life works, life has also become better. When I didn’t have this conviction, life was hard, without hope…  So whenever I hear someone say that they don’t understand how people can believe in a higher power, no matter which kind they believe in, I think of ”Life of Pi”…

Read Full Post »